Ericsson redovisar en rörelsevinst på 8,4 miljarder kronor för fjärde kvartalet, exklusive resultaten från de hälftenägda samriskbolagen, jämfört med rörelsevinsten på 7,5 miljarder kronor samma kvartal 2009. Det var bättre än de 8,2 miljarder som den samlade analytikerkåren i snitt hade räknat med, enligt Reuters sammanställning.

Vinsten före skatt landade på 5,9 miljarder kronor, jämfört med 1,4 miljarder kronor samma period året före.

Försäljningen uppgick till 62,8 miljarder kronor, mot förväntade 59,5 miljarder. Under samma kvartal ett år tidigare uppgick försäljningen till 58,3 miljarder kronor.

Styrelsen föreslår att utdelningen till aktieägarna blir 2:25 kronor per aktie, jämfört med 2:00 kronor året före.

Kassaflödet på 15,2 miljarder kronor är det högsta i Ericssons historia och ger en sammanlagd kassa på 51,3 miljarder kronor.

– Det är väldigt positivt. Det ökar vår flexibilitet och stabilitet framåt, säger Henry Stenson, Ericssons informationschef, till TT.

Den komponentbrist som under 2010 plågat Ericsson är i allt väsentligt avhjälpt samtidigt som försäljningen ökar.

"Tillgången på komponenter har normaliserats under kvartalet", skriver Ericsson i bokslutet.

Ericssonchefen Hans Vestberg räknar med ett fördubblat antal abonnemang på mobilt bredband under 2011 och nå en miljard.

"Mobil datatrafik förväntas i det närmaste fördubblas årligen under de kommande åren och vi är väl positionerade att stötta våra kunder i att möta det förändrade beteendet hos slutanvändarna", skriver han i rapporten.

Som väntat har den ökade försäljningen ett pris i form av lägre marginaler.

– Vi går ned aningen i marginalen. Volymen går upp, men vi följer normala säsongsförändringar, säger Stenson.

Visserligen är läget centralt, på en tvärgata till Stora Södergatan, men ingen kan påstå att det är några direkt överdådiga lokaler företaget huserar i.

För 6 000 kronor i månaden jobbar de två och ytterligare en kompanjon, programmerare Per Almred, på en yta av tolv kvadratmeter under takåsen i ett gammalt korsvirkeshus. Med tillgång till bredband, toalett och pentry.

När de träffades pluggade Oscar Forsberg till civilingenjör inom området industriell ekonomi. Viktor Rennéus-Guthrie läste teoretisk fysik på Lunds tekniska högskola och drev parallellt ett nätföretag.

– I nätbutiken fick vi besök av oärliga människor som inte betalade för det som beställdes. Men också av människor som använde andra personers identitet för att köpa saker av oss, säger Viktor Rennéus-Guthrie.

Tillsammans med Oscar Forsberg började han fundera över hur bedragarna skulle stoppas. De inledde arbetet med att kartlägga de beteendemönster som bedragarna använde.

Genom att studera tusentals beställningar hittade de olika slags mönster. Därefter skapade de ihop med kompanjonen Per Almred ett datorprogram som skulle avslöja bedragarna. I somras bildades Valibox Sweden AB.

– Det är inte märkligt att en kund köper tio par strumpor på internet. Däremot ska man kanske höja på ögonbrynen om ordern ligger på hundra par strumpor, säger Oscar Forsberg

– Genom vårt system flaggas det grönt på nätbutikens orderlista när allt är ok. En gul markering betyder varning och när det flaggas rött finns det flera parametrar i kundens beställning som inte stämmer. Och då kan en bedragare ha avslöjats. Företaget stoppar därför leveransen och en person som blivit bestulen på sitt id-kort eller kontokort slipper obehagliga fakturor, säger Viktor Rennéus-Guthrie.

På frågan om de mer exakt kan förklara hur systemet fungerar, skruvar de båda på sig. Ungt och nytt som företaget är vill de inte avslöja för mycket.

– Vi har träffat ledande personer på flera av storbankerna. De vill stoppa kortbedrägerierna och är därför intresserade av vårt system, säger Oscar Forsberg. Men exakt hur det fungerar vill jag inte säga. Det är en företagshemlighet.

Cayenne hybrid drar 0,82 liter bensin/mil, släpper ut 193 gram koldioxid/kilometer och kostar 875 000 kronor. 
Cayenne diesel drar 0,74 liter/mil, släpper ut 195 gram koldioxid/kilometer och kostar 689 000 kronor.

Samma bil och ungefär samma miljöbelastning – och 186 000 kronors prisskillnad. 
Och det går att komma ännu billigare undan för den som inte har behov av ett Porsche-emblem.

Volkswagen Touareg är samma bil under skalet. Som hybrid är den 80 000 kronor billigare än Cayenne, som diesel 214 000 kronor billigare än motsvarande Cayenne.

Porsche Cayenne hybrid – liksom VW Touareg – är så kallade lätthybrider. 
Huvuddrivkällan är en V6-motor på 333 hästkrafter. För att kapa förbrukningen och ge spets åt accelerationen finns en elmotor på 47 hästkrafter. Under 60 km/tim går det också att köra en kortare bit på el.

Ihop ger de två motorerna ett vridmoment på 580 newtonmeter, jämfört med 550 på dieseln. Ingen större skillnad i kraft eller förbrukning alltså, men desto större på prislappen.

I fjol såldes 132 Cayenne i Sverige, jämfört med 78 året innan. 
Av de 132 var 30 hybrider, 61 diesel och 25 värstingen turbo med 500 hk. 
Tydligen var en del av Cayenne-köparna lite prismedvetna i alla fall.

Hur som helst är Cayenne en fantastiskt fin och kompetent bil, även om jag kan gissa att de som köper en i första hand är intresserade av något att ställa utanför villan, mer än att köra vid sidan av vägen med sin bil.

Jämfört med första generationen, som kom 2002, har nya Cayenne vuxit knappt fem centimeter, samtidigt som förbrukningen sänkts med i snitt 23 procent.

Bilen är välutrustad som standard, men med några kryss i den tiosidiga tillvalslistan sticker priset lätt över miljonen. 
Komforten är sjävklart hög, inte minst tack vare luftfjädringen.

Köregenskaperna är fantastiska, men när vi testade Cayenne i undanmanövertestet, det så kallade älgtestet, under Årets bil-juryns vecka på norra Jylland i höstas gick det inte så bra.

Tommy Ekman har varit låtskrivare ända sedan han hoppade av el- och tekniklinjen på Åsö gymnasium i Stockholm och blev medlem i bandet Freestyle. Under de 32 år som gått sedan dess har han gett upphov till många hits.

– Det gäller att starta tankekedjor och våga lita på det man känner för. En idé kan komma som en blixt från klarblå himmel. Svårare är resten: Att plocka ner och genomföra idén, säger han.

Som barn var han blyg och tillbakadragen, en som inte märktes i klassen. Utom då han spelade fiol. Då kände han sig duktig och sedd.

– Egentligen är jag ingen artistsjäl. Mentalt är jag inte skapt till att gå ut på scen. I 30 år hade jag scenskräck. Nu äntligen känner jag mig trygg i rollen.

Hur kom det sig att han förmådde tygla scenskräcken i Enköpings folkpark 1980 inför ett publikhav på 5 000 personer, hans första stora framträdande? Och vad gav honom styrka att, i mitten av 1990-talet, gå upp på en av Paris största arenor tillsammans med Ace Of Base, inför tiotusentals hängivna fans?

Svar: Genom att på olika sätt utmana sig själv, till exempel med hästhoppning.

– För en man i min ålder kändes det inte naturligt att göra sådana grejer. Det var en fajt med mig själv. Jag var rädd så det gällde att kämpa. Det är nyttigt att utmana sig själv. Om man inte törs är det väldigt mycket som man väljer bort i livet.

För att övervinna sin rädsla tänker han på hur bra det kommer att kännas efteråt. Därtill ger han sig själv ett val: Att avstå – eller göra det han innerst inne vill göra.

– Då blir det ett enkelt beslut.

I samband med programmet ”Så ska det låta” blev det uppenbart för honom att modet han uppbådar vid hästhoppningen är honom till gagn som artist.

– När jag skulle dit för fem år sedan mådde jag dåligt av nervositet. Men när jag var där igen nyligen var jag inte det minsta nervös. Jag tyckte bara att det var häftigt. Jag tror att det hänger ihop med hur hårt jag kämpade med mig själv inför hästhoppningen i Globen.

Kändishoppet i Globen blev dessvärre inte av för hans del. Han skadade sig på genrepet, tre dagar före tävlingen i november. Men trots revbensbrottet satt han med i publiken och hejade på de tävlande.

I sitt inledande anförande under veckans partiledardebatt identifierade statsminister Fredrik Reinfeldt (M) två viktiga samhällsproblem som regeringen vill fortsätta att agera mot under 2011. Våldets utbredning i det svenska samhället är ett av dessa problem.

Rädda Barnen välkomnar detta ställningstagande, men vill att våld mot barn särskilt uppmärksammas – och att konkreta krafttag tas så att barn skyddas mot våld och får växa upp i en trygg miljö.

Tusentals barn blir misshandlade i Sverige varje år. I åldern 0-6 år äger misshandeln i de flesta fallen rum inomhus, av någon som är bekant med barnet.

Barn har rätt till stärkt skydd i första hand från vårdnadshavare men också från samhället i stort. Att barn misshandlas berör oss alla och borde därför ligga i centrum för debatten.

Så här säger en 16-årig flicka:

”Om jag fick bestämma skulle alla ... visa hänsyn, man skulle kunna gå var som helst och aldrig riskera att bli slagen. Man skulle kunna leva ett vanligt liv. Om det blev så skulle jag vara jättenöjd.”

Sverige ses som ett föregångsland när det gäller att arbeta med barns rättigheter och mot barnmisshandel. Sverige var det första land i världen som för över trettio år sedan införde ett totalförbud mot aga. De allra flesta föräldrar i Sverige är nu emot att man använder kroppslig bestraffning i barns uppfostran.

Samtidigt visar statistik från Brottsförebyggande rådet, Brå, att 2 195 misshandelsbrott mot barn i åldern 0–6 år anmäldes under 2009, vilket är en ökning med 15 procent från året innan.

Siffrorna är alarmerande och samhället måste ha en beredskap att möta barnens behov och tillgodose deras rättigheter. Vi vet också att trots ökade anmälningar så är mörkertalet fortfarande stort, och många fall av misshandel anmäls aldrig.

Det är fullständigt oacceptabelt att polis och åklagares handläggningstider vid misstanke om våldsbrott mot barn på många håll i landet överskrider föreskrivna tidsfrister och att åtalsfrekvensen och lagföringen vid misstanke om våldsbrott mot barn är anmärkningsvärt låg.

Det är socialtjänstens uppgift att skydda barnet och tillgodose barnets behov av stöd.